Sanna Råberg

Eller snarare mer en fråga, när går en idoldyrkan till överdrift egentligen? Det är allmänt känt att min kära vän Ida och jag har en extrem passion för den fantastiska och extremt begåvade Johnny Depp, vilket inte är så konstigt med tanke på att han är den i särklass bästa skådespelaren som finns och han är en sån fin människa. Nu undrar säkert någon hur jag vet det, har jag träffat honom osv, svaret är nej jag har inte träffat honom, skulle jag det vore jag död, jag skulle svimma eller gå in i någon form av psykos.. så jag har egentlgen inget att falla tillbaka på när det kommer till hans personlighet, jag har ju inte kunnat göra en egen bedömning, men där har ni helt fel mina vänner! Jag har något att falla tillbaka på, de få intervjuer och tv-program han har gjort bevisar bara det jag hela tiden visste, han är genom god och helt underbar! Nu till den verkliga frågan, när man blir en stalker eller på något sett besatt.. Jag ska nu räkna upp det som jag och min vän faktiskt gör som har med den här gåvan att göra... 

         

Jag vet att många (speciellt tjejer) håller med om att Johnny är snygg som Jack Sparrow, vilket jag helt klart förstår! Men det är den enda, det är nästan ingen som ser hans skönhet i mer än den filmen. Jag väljer att inte se dessa människor som fans utan bara sånna som ser hans utseende. Jag och Ida tillhör verkligen inte den här kategorin, för oss handlar det inte bara om utseendet utan om personlighet, karisma men framförallt om skådespeleri, det finns inte många som är i samma klass som Johnny, det är inte många som kan göra det han gör, alltid sätta sig in i rollen och ta det på allvar. Vilket jag beundrar honom för. Det är säkert hur löjligt som helst att säga att han är en av mina förebilder, jag är tjej och fövräntas därför ha tjejer som förebilder, men vet ni.. det skiter jag i, det här är en kille som är så fantastiskt att hälften skulle räcka och bli över. Jag älskar honom helt enkelt, så mycket som man nu kan älska en kändis. Det är säkert någon som sitter där ute och undrar vilken sjuk människa jag egentligen är, jag tycker det är tråkigt i så fall, det är en riktigt fin upplevelse att sitta i biomörkret och se honom i filmer, eller läsa recsensioner om en ny film. Det bästa med allt det här är att det finns en människa som är lika kär som jag, Ida. Jag trodde inte att det skulle finnas någon som var som jag, men oj så fel jag hade och det är jag glad för! Nästa premiär är Alice i underlandet och Johnny ska göra The Mad Hatter och jag ser fram emot det här med spänning!!


                                                 

Nu blev den övre bilden grotestk mycket större, men det jag menar är att folk inte ser skönheten i Edward. Rollen är spelad med så mycket kärlek och känsla att det gör ont att se den filmen, kolla så kommer ni förstå. Killen är fantastisk

Okej  jag är hemma nu, igen... Jag hade lätt kunnat stanna en vecka till utan problem, nästa år blir det minst två veckor!! Jag har haft riktigt roligt och träffat sjuka människor. Vi har solat, shoppat, festat, badat, ätit och chillat. Det gick bra med 5 tjejer i samma lägenhet fast det blev lite tryckt stämning ibland.

Resväskan ligger här och hånar mig igen, för nu vet både den och jag att jag helst vill kasta mig i soffan och kolla på tv men jag måste packa upp. Måste bara uppdatera mig lite från veckan som har gått. Imorgon kommer någon form av sammanfattning, efter att jag har varit i tälje och fixat lite grejer!

Säg ett ord och jag dödar honom, ing problem. Han förtjänar inte dig.
1993-10-28

När jag började på inlägget var klockan 20.20. därav rubriken. Jag inser nu att om ca 14 timmar kommer Jenny och hämtar mig för transport till Nynäshamn och båten. Resväskan hatar jag fortfarande, inte fullt lika mycket som för några minuter sedan. Min vän I sa också till mig på msn att skärpa mig, vara mer med i konversationen, om hennes brist på liv och totalt sjuka huvud. Jag ställer då frågan: Hur kan någon med ett snitt på 19.6 vara så totalt och helt obotligt korkad? Det är för mig ett mysterium, hon visste något som inte jag visste under vår gymnasietid helt klart, det jag mest är förvånad över är att hon inte delade med sig av kunskapen

Update: räknade ut mitt snitt, resultatet var föga förvånande med ack så irriterande. Jag hade hoppats att min inteligens skulle ligga snäppet högre

En konversation mellan mig och I på msn för mindre än 15 minuter sedan

Ida: herregud, jag känner mig på fakka ur-humör

Jag: farligt, det blir krogen när jag har kommit hem för övrigt, då ska grabbarna krus med, jag bestämmer det just nu!!

Ida: fab! jag vill bli sönderpackad och trasig

Jag: men oj vad hände? ring marcus och ta er en sväng på royal

Ida: haha jag vet inte .. jag bara känner för att supa mig så jävla full verkligen ultrakastrulldeluxe

Jag: det känner du alltid för xD

Vi pratar om stora problem här, trogna läsare, stora problem. Ekonomin är obefintlig och efter en vecka med totalt festande utan min partner in crime på Gotland tillsammans med människor som vad som helst kan hända är jag orolig, jag kommer inte ha råd att bli ultrakastrulldeluxe och det grämer mig