This is it

Uppdateringen har varit usel, jag ber om ursäkt för det. Men internetet hos familjen fungerar bara på en dator så vi måste turas om. På tisdag gäller det, det är 2 dagar kvar, då flyttar vi!! Jag börjar bli riktigt nervös och idag när jag skulle lägga fram allt insåg jag plötsligt att det är 6 månader vi kommer vara borta. Det är en väldigt lång tid...

Igår var det födelsedags firande, Ida fyller i december så vi firade henne innan vi åker. Av mig fick hon en film, lite ull saker som kan vara bra att ha i kylan och en Johnny Depp figur i kartong. Han är ungefär 2 meter hög! Sjukt läcker och hon blev mycket glad så det känns bra. Vi drog vidare till staden för en sista utgång och det blev röj på Royal som fick avsluta det hela. Jag hade väldigt roligt och tackar alla för en fin kväll. I morgon kommer lite släkt för att säga hejdå. Ilse, Emelie och Frida kommer också förbi. Det kommer bli skit jobbigt att säga hejdå. Men vi ses igen i jul och jag och Frida har redan planerat utgång! 

Nu kommer en viktig sak: I morgon kommer jag inte blogga mer på den här bloggen utan jag och Ida flyttar över till en gemensam blogg som vi kommer uppdatera så ofta vi kan under tiden vi är i Paris. Sen när vi kommer hem går vi tillbaka till våra egna bloggar men det här blir det sista inlägget för mig på den här bloggen.  

Den nya bloggen heter Flybaby och startar alltså upp i morgon. Designen är inte klar eller nåt utan det ska jag fixa nu. Vi hoppas så klart att alla våra trogna läsare följer med oss och får läsa om våran vardag!

Hejdå bloggen, vi hörs igen i maj!!

13 oktober

Om en vecka idag, alltså den 13 oktober, flyttar jag till Paris med min vän Ida. Vi blir fransyskor på heltid och får göra det som vi har drömt om. Det kommer bli så sjukt roligt och jag kommer vara så nervös inför första mötet med Markus (våran kontakt) och letandet efter en egen lägenhet. På tisdag får vi träffa Rafael ocg Pierre igen, det ska bli fruktansvärt roligt. Jag har saknat killarna. Vi måste också träffa Ariel och F. Det kommer bli skoj.

Jag kollade på film med Frida igår, dumpa honom hette den och det är nu min och Fridas film. Verkligen en fin film! Mitt i natten vandrade jag hem och hon följde med en bit, vi pratade och skrattade som vanligt och det slog mig då hur mycket jag kommer sakna mina tjejer. Herregud vad det kommer vara jobbigt att åka. Jag vill verkligen åka och det vore dumt att inte ta chansen, men samtidigt lämnar jag det viktigaste i mitt liv kvar hemma. Det kom en ensam tår när jag nästan var hemma och jag torkade snabbt bort den, gråta får jag göra på lördag. Fredag blir det middag hos mig som jag ska laga helt för egen maskin!! Minsann! Jag hoppas att det blir lyckat och att alla har trevligt. På lördag blir det en sista utgång och fan vad vi ska röja! Innan är det Idas kalas (hon fyller i december) så henne måste vi fira innan vi åker. Hennes present är nästan klar, det är bara lite som ska fixas med det tar jag hand om i morgon för jag ska fika med Malin i södertälje, det kommer bli väldigt mysigt. Nu ska jag basta och läsa lite!


                                               Glöm aldrig att jag älskar er tjejer! <3

Du vet väl om att du inte gör någon skillnad? Du vet väl om att det inte spelar någon roll? Du vet väl om att du är värdelös?


Hål i väggen
Hål i magen
Hål i hjärtat


091002





Tom


Skynda skynda!

Ska iväg på bio med paps och Bella så jag har lite brådis nu. Jag och Ida kollade också på flyg idag. Det är rikitgt nära nu och jag börjar få lite resfeber, men jag tror det kommer gå bra. Det kommer förändras lite i bloggen på grund av flytten men det får ni veta senare! Dags att kila

See yaah!!

Istid?

I morse när jag gick upp var det mörkt, jag fick genast lite minnen från tiden på TG och blev lite ledsen. Sen kastade jag i mig frukost och läste tidningen. På med kläder för 07.00 skulle jag befinna mig på Ekolådan. Fab kände jag rent spontant. Jag hoppade upp på min mors cykel och efter första trampet insåg jag att nej det är -87 grader och jag kommer frysa som en indian. Men jag kände att nej jag ska vara en tapper tjej så jag cyklade på och försökte att inte frysa fast i en rörelse. Det var vekligen helvetes kallt ute (hur nu helvetet kan vara kallt) jag trampade som ett djur och tillsist var jag framme. Helt fryst och trött som en gnu gick jag till min plats och skickade de obligatoriska morgon smset till Ida. Dagen började och allt rullade på. Efter lunch gick jag in i koma och höll på att somna. Efter 2 skakade jag som en sate och fick låna en tröja av K. Han är fin han. Sen skakade jag tills jag var varm och fortsatte jobba. Klockan 5 gick jag för dagen men jag ska jobba lite nästa vecka. Jag gillar verkligen det stället sjukt mycket och jag har haft det rikitgt roligt den här veckan.

Nu har jag duschat och sitter i en liten mysoutfit. Pappa är och hadlar så snart ska vi laga mat, har varit hungrig sen 1!

Over and out

Privat- och företags ekologi.

Ja det är det jag håller på med nu när jag är på Ekolådan. Idag ringde Catrine vid 8 och klockan 9 satte jag igång med dagens arbete. Jag hade dessvärre lite problem med att sova igår så jag hoppades att jag skulle slippa jobba, men det gick fint..Fram till att klockan var 2 då sackade jag ihop och somnade nästan på min plats, inte coolt. Kvart över 6 var det iaf dags att gå hem. Snälla pappa kom och hämtade mig. Jag dog lite i bilen och pallade nästan inte att tugga maten... Nu sitter jag här, med halsduk, mössa och halspastiller! Jag är sjuk. Inte heller coolt. Tíll House ska jag göra en kopp varm choklad och kanske en macka. Jag vill inte bli sjuk nu, nejnej. Imorgon skulle jag ha fikat med Malin men jag ska jobba så jag måste tyvärr ställa in våran dejt, vilket suger. Ska jobba på torsdag också, moneymoney. Hoho! Jag förväntas dyka upp vid 07.00, jag ser inte fram emot att bege mig ut i kylan i morgon.. Men måste man så måste man. Klart jag ställer upp när mina kollegor behöver mig! Måste också säga att jag är lite stolt över att jag faktiskt hänger med, mamma berättade att det skulle gå så fort att jag nästan inte skulle hinna kissa och alla som känner mig vet att jag måste kissa!

Ska nog kolla på det sista avsnittet av House så jag är helt uppdaterad senare ikväll (vore ytterst pinsamt om man skulle glömma någon viktig detalj)

Smell yah later

Det är inte lätt när det är svårt

Nej sannerligen inte! Jag har aggressivat mig på min mamma 2 gånger ikväll, inom loppet av en timma. Båda gångerna slutade med att jag var så arg så jag nästan började gråta.. Men nu känns det lite bättre. Blir bara så trött på att alla andra har hets och säger åt mig vad jag ska göra. Jag kan fixa det här själv. Vill jag ha hjälp så ber jag om det. Lämna mig ifred.

Catrine (moster) ringde vid 20 i 11 och frågade om jag ville jobba på Ekolådan. Klockan 11 var jag redo och gick från hemmet. Hom hämtade mig snäll som hon är. Det gick bra fast jag var rädd som en indian för att alla har sagt att dom jobbar fort som små möss. Det visade sig att deras tempo var riktigt humant och alla var super gulliga. Jobbar kanske i morgon också, ska försöka ringa några samtal om jag inte gör det.

Nu tänkte jag kolla på Criminal Minds efter jag har sett dagens avsnitt med Anna Anka!


Kung kung kung i baren!

Igår var det ett glatt tjejgäng på sex som drog till The Bridge för att slå klackarna i taket (okej det var bara Emelie som hade klackar men whatever) Vi började ute med goda drinkar och lite skit snack, killar osv som det så lätt handlar om. Sedan öppnade dom nere så vi tog en shot och sen dansade vi järnet! Det stora dansgolvet hade bra musik i början men när det var bara jag och Ida kvar som dansade av oss bestämde vi oss för att ta en runda i Schlager rummet och jävlar vad vi dansade! Jag tycker det är mycket mycket roligare att dansa till låtar man kan sjunga med i. Det behöver inte vara Rnb eller sånt bara man kan sjunga med. Det blev en hel del dans med crazy människor men det är bara jätteroligt. Träffade också lite människor vi kände, alltid trevligt. Vid kvart i 2 kände vi att det var dags för donken så vi gick och käkade och sen tog vi bussen vid 3 till södertälje och hoppade in i en taxi. Vi blev blåsta på 300 spänn för taxi killen körde med taxameter fast vi sa att vi ville ha ett fast pris... Alltid tråkigt, Frida blev sjukt irriterad och försökte snacka med honom men han var en bitch så det hjälpte inte. Suck.

Fick skjuts av Jennys mamma hem till mig för Jenny skulle hämta bilnycklar. Jag hoppade in i duschen och sen rakt i säng! Somnade vid halv 6 och vaknade halv 3, men jag känner att det var helt okej. Hoho! Satte i mig lite frukost och drog sen på mig lite kläder och gick en sväng med Baby, sjukt härligt väder ute idag! Lagom varmt fast det blåste väldigt mycket..Inte okej. Hur som haver, ikväll blir det nog Nyckeln till frihet med la familia. En mycket fin film alltså.

See yah!



uppe i jämtland


Call me anytime babe!

Ida har precis gått, jag sitter här ensam nu och väntar på Emelie. Vi ska fixa oss tillsammans! Mysigt. 17.05 är det She´s the man på femman, tror jag ska kolla på den innan Emelie kommer, jag gillar den filmen.

Igår kom släkten förbi på lite mat och umgänge. TACK för alla presenter!! (Ilse jag sitter och luktar som ett freak på flaskorna).

Det jag gjorde igår var att köpa mig en ny mobil. Sophögen får bli min krogenmobil eller bara stand in helt enkelt! Jag är trött på elektronik som inte fungerar. Hoppas verkligen att den här inte sviker mig nu, den är så fin! Ikväll blir det krogen med ett glatt gäng och min partyblåsa. Jag är sjukt taggad! Eller det är sällan jag inte är det faktiskt, haha.

Igår fick vi den gladaste och bästa nyheten någonsin, men jag har lovat Ida att inte skriva något förens hon har rett ut lite saker... så ni får också vänta! har nog inte något annat att tillägga tror jag. Vi ses i vimmlet mina vänner, hoho!


Jag visste det, men det känns skit ändå. Det finns inte så mycket att göra. Men nu har du sumpat det här och för det förlåter jag dig aldrig


Måste vakna. VAKNA!

Rubriken tillägnar jag Frida, hon som så fint satte den i ord idag på bussen.

Dagen har sett ut på följande vis.. Hoppade på bussen i dag vid 12 och skulle till TG för lite snack med gamla lärare. Otroligt trevligt att träffa Martin, Bella, Hedda och coach. Det värmde jättemycket att dom blev så glada över att se oss. Vi spelade basket med coach, pratade i säkert 40 min med Martin och ett tag med Bella också. Väldigt skönt att täffa dom!


Det blev en väldigt lång paus här..Sorry. Efter TG mötte jag upp Frida i tälje. Vi kollade runt lite och rundade av med mat på Nancy´s. Ytterst trevligt alltså. Visar de jag köpte i morgon för om några timmar kommer mams, paps och kanske syster och sjunger för mig (japp, jag fyller år). Jag har också några ärenden i stan att göra och jag måste duscha innan så ingen sovmorgon i morgon heller! Måste också städa, ut med hunden och baka innan alla kommer så det är fullt upp. Tur att Ida kommer tidigare för vi ska kolla på lägenheter så hon kan säkert ge mig ett handtag om jag inte klarar trycket. Dags för sängen då mina trogna läsare.

Ibland behöver man en bitchslap för att vakna


JAG VET!

Kom på en grej som är så corny att man nästan skrattar ihjäl sig, men vi kör en liten frågestund här i bloggen. Vore inte det så himla roligt? HAHA jo men jag tycker vi kör på det. Skriv gärna erat namn och hur ni hittade hit också. Och ni kan fråga om precis vad som helst! :D

FYI (=For Your Informtation, Ilse som ha lärt mig) så har jag i genomsnitt 17 läsare per dag, personligen känner jag nog inte så många som vet att jag bloggar så jag är lite nyfiken på vad man kan tänkas vilja veta om lilla mig :)

Fullt upp!

Här sitter jag, har varit i staden hela långa dagen och därför har det varit torrt här, sorry about that! Men nu är jag tillbaka (jag hör hur ni hurrar ute i stugorna, hoho!) Min kära vän Ida var i stort behov av lite vinterprylar så det skaffade vi henne! En jacka (hur snygg som helst), skor x2 och sen en klänning (jag slängde fram mina stålar och tog en likadan fast i annan färg). Så det var en trevlig dag, det blev så klart mycket snack om Paris och vi räknade också lite på våran ekonomi. Vi drog till med några helt random siffror och när jag kom hem och tittade närmare på saken blev jag glatt överraskad, jappjapp! Mer om detta senare. Jag tror att en liten idé har börjat ta form i mitt lilla huvud, mer om detta också senare när det är mer aktuellt (ser ni, jag är nästan som storbloggarna som frestar er med små spännande nyheter, som förstås är väldigt "hemliga").

Hur som haver... Efter nattens inlägg känns det genast bättre, det räcker oftast med att man skriver av sig. Som svar till den som valde att inte skriva sitt namn i kommentaren: Jag vet inte om du är någon jag umgås med eller inte. Antagligen är du inte i min umgängeskrets, för då skulle du någonstans veta vad det handlar om. Jag har inget emot att du inte skriver ditt namn, men jag känner inte heller att jag har någon skylldighet att berätta det för dig om jag inte har ett namn på dig eller varför du egentligen vill veta ;)

Nu är det dags för sängen!
sov gott alla läsare

090923

Can't get no love without sacrifice

Så är det nog. Jag sitter här i min ensamhet och känslan av att något saknas kommer över mig igen. Jag har den mest fantastiska familjen i världen, de finaste vännerna man kan tänka sig och jag är lycklig. Säga något annat vore att ljuga. Men något saknas, vad det är vet jag och det stör mig. Att en sådan liten sak kan påverka så mycket. Jag har blivit sårad och sårat i mina dagar. Kanske sårat mer än vad jag har blivit sårad och det ångrar jag nu. Det var mycket som jag kunde gjort på hundra andra sätt, men då gjorde jag vad som kändes rätt. Men jag har blivit sårad, av någon som betydde så otroligt mycket för mig. Det förändrade mig för sen dess är jag inte alls samma längre. Efter det har jag gjort saker jag ångrar, saker som ingen vet och saker som jag är väldigt stolt över. Men samma person kommer jag nog aldrig att vara igen, vilket är bra. Det behövs förändringar men om det är det som krävs vill jag inte förändras igen, aldrig, för det skulle jag nog inte klara.

This is the hardest story that I've ever told 

Och det är också sant, jag brukar vara ärlig. Det tycker jag att mina närmaste förtjänar, det är jag skyldig dem. Men det finns det som ingen vet, eller en. Men det kommer personen aldrig att berätta. Eller två egentligen, men den ena är död och kommer aldrig mer säga något till någon. Det jobbigaste med att vara ärlig är att jag nästan förväntar mig att folk också är det. Allt behöver man inte berätta, bara så mycket som man vill. Vilket är helt okej.

This is the way that we love. Like its forever

Med hela kroppen, hela hjärtat och varje cell. Jag blev helt knäckt, jag ljuger inte. Det bröt mig totalt. Och det var många som sa att jag skulle släppa det och inte ta åt mig. Kunde jag det? Klart som fan att jag inte kunde. Jag var helt sänkt i 6 månader. 6 månader, det är sjukt lång tid. Men jag behövde det för att gå vidare och komma dit jag är idag. Nu känner jag att det var fånigt, men inte då. Nej då fanns det bara ett sätt att göra det bättre, tänka tills huvudet var fullt med tankar och sen gråta tills man somnade. Dagen därpå var allt som vanligt, känslan fanns kvar, men den var inte lika tryckande och jobbig. Jag ångrar inte det jag gjorde, för då kändes det bra. Känslan finns inte längre kvar, bara som ett minne om hur det var. Nu kan jag vara normal, jag kan vara glad utan att anstränga mig, för jag är en glad tjej, det är den jag är och säkert så många ser mig. Men det går inte att alltid vara glad. Även solen har fläckar. Mina 6 månader var mina fläckar.

Det som finns kvar är irritationen, frustrationen och hjälplösheten av att egenltigen inte veta vad jag gjorde för fel. Vad jag kunde ha sagt på ett annat sätt eller vad det var som hände. Jag förstod inte. Efter de där 6 månaderna stod det klart för mig att man inte ska ge hela sitt hjärta, för man kommer få det krossat och trampat på. Men samtidigt, hur ska man kunna känna om man inte ger 100 procent av sig själv? Det är omöjligt att lära sig något. Den största frustrationen är att det inte verkade betyda något, inte en enda gång hörde jag  ordet "förlåt". De där 6 månaderna hade med största sannorlikhet inte gått lättare, men det hade kännts lättare att det hade betytt något. Jag lärde mig något av de där 6 månaderna och efter dem blev jag den jag är idag, en person som jag är stolt över!

I gotta keep trying
Gotta keep my head held high

There's always gonna be another mountain
I'm always gonna wanna make it move
Always gonna be an up-hill battle
Sometimes I'm gonna have to lose
Ain't about how fast I get there
Ain't about what's waiting on the other side
It's the climb


Svenska Hollywoodfruar

Har precis kikat klart på veckans avsnitt av Svenska Hollywoodfruar. Ett lite små roligt program faktiskt. Anna Anka är ju den mest speciella och efter det första programmet förra veckan delades Sverige upp i lagen: Vi spm älskar Anna Anka och vi som hatar Anna Anka. Jag vet inte riktigt vilket team jag tillhör. Hatar henne gör jag nog inte men älskar gör jag inte heller. Det är lite roligt att se hur dom har det "over there" egentligen. Tycker på ett sätt synd om dom att det enda dom verkar bry sig om (läs slanka Anka) är sin image och hur andra ska se på dom. Kanske är ett ytligt sätt att leva men jag antar att det är så det är. Jag gillar iallafall programmet stenhårt och kommer följa det till sista programmet har sänts.

Snart mat och sen blir det lite tv
Over and out

Anna- Nicole Winter, Anna Anka och Maria Montezami


RSS 2.0