Och så var allt över...
Jaha, då har jag också hittat mig till bloggens värld. Jag hade tänkt att börja med D dagen, och den dagen är idag. Dagen som för alltid kommer svida lite extra när man tänker på den. Nu låter det som att någon har dött, och så är det faktiskt. Tidernas största ungdomsserie har gått i graven. Ni som inte förstår vad jag menar så ska jag förklara det nu, i ett mycket tragist första blogg inlägg. Jag pratar förstås om OC. Seriernas serie,som fångade mitt hjärta från första stunden. 2004 kom denna serie till Sverige, den 8 april närmare bestämt. Själv började jag inte titta på seriens förens i slutet av 2004 och början på 2005. Men det spelar ingen roll. Serien har blivit samtalsämnet nummer 1 i skolan, vilket känns bra. Det finns fler som är lika besatta som jag!! Vad kommer att hända nu? vad ska vi prata om nu? Det känns som att jag är ett skal, kroppen är ett skal utan själ. Vi var som en familj, jag och Cohens. Nu är jag familjelös! Jag har blivit lämnad på gatan, övergiven och ensam. Jag kommer inte klara mig utan min tv -familj, vi var ju kompisar, men den tiden är föralltid förbi...
Jag närmar mig ett hål av mörker...
Dagens låt: Jeff Buckley- Halleluja
