Sanna Råberg

Insåg idag vilka underbara vänner jag har. Ni finns alltid där, vad det än gäller. Spelar ingen roll om det är viktigt eller töntigt. Tillsammans med erkan jag vara mig själv, som jag är på insidan, inte den jag vill vara. Vi kan prata om roliga saker, allvarliga saker eller bara saker. Vi skrattar alltid tillsammans och tack vare er känner jag mig aldrig ensam.

Satt under lunchen och funderade på om jag är likadan?  Jag litar på alla mina vänner till 100 %, men sen insåg jag att det kankse är bara jag, vi har inte pratat om förtroende, det är bara självklart för mig. Jag hoppas verkligen att jag är en bra vän, jag försöker verkligen att räcka till, men ibland vet jag inte vad jag ska göra för att det ska bli bra. Ibland vet jag inte vad jag ska säga för att få det jobbiga att verka lättare, eller hur det ska bli lättare. Jag vet inte hur jag ska räcka till för att få det onda att försvinna, och det suger att känna så. Jag vill kunna hjälpa till med allt, laga alla så att ingen har ont...

Jag hoppas att jag gör något bra, och jag hoppas att ni hjälper mig så jag kan göra allt ännu bättre! Ni vet att ni betyder allt för mig och jag klarar mig inte ensam....