Sanna Råberg

Den där känslan har kommit igen, den som gör att allt blir lite mindre glammigt och spännande.... vad hände här? Jag vet att självkänslan är det första som måste byggas upp, hur gör man det utan att trycka ner alla andra? Dagen började fruktansvärt bra igår, igår var en rikigt bra dag. Men sen kommer man hem och allt ramlar ner, himmlen faller på riktigt ner, över mig och jag känner paniken och ångesten över att jag nästan kvävs. Tomheten har också kommit och känslan av att jag inte räcker till, hur mycket jag än anstränger mig kommer det alltd vara någon som inte är nöjd, någon som känner sig missledd och inte sedd. Jag orkar inte sånt, jag orkar inte se mig över axeln för att se så att alla står upp meddans jag själv snubblar fram utan att ha någon att hålla i handen....