Sometimes you gonna have to lose
Tålamod. Det är jag det. Det här kommer jag visst orka med eller? Jo det kommer jag. För jag vägrar låta det här försvinna och bli pannkaka... Jag tror vi kan fixa det här, okej? Tålamod. Jo det är jag det.
Förstör du det här kommer jag aldrig förlåta mig själv
A flag white as snow
Egentligen är jag van, jag menar, jag har gjort det flera gånger förut och det är liksom ingen stor grej. Egentligen. Men den här gången var inte som alla andra gånger. Tvärtom. Den här gången var det stort, enormt och väldigt absurt. Lilla jag? Ja lilla jag! Och det var inte så att jag skulle kunna gömma mig bakom någon, nej den här gången skulle jag, ja lilla jag, få klara mig helt själv. Jag kände mig som fem år och benen skakade, ja det är fortfarande lilla jag. Men jag hade mitt räcke att hålla mig i, som skulle dra upp mig om jag skulle ramla eller tappa balansen. Jag sneglade försiktigt på mitt räcke och kände mig inte lika säker längre... Räcket som annars aldrig är svag eller på något sätt visar att något är fel hade nu blivit en liten brädhög, helt plötsligt var det jag som fick vara räcket. Tillsammans stapplade vi fram, mitt räcke och jag, jadå lilla jag. När den värsta känslan var över började brädhögen bredvid mig mer och mer likna ett räcke. Skönt tänkte lilla jag, nu kan jag ramla och veta att räcket i alla fall tar emot mig efter halva vägen. Vi satt där, mitt räcke och jag och funderade på vad vi hade gett oss in på.. Hade vi någon aning om vad som skulle hända? Nej. Men räcket och lilla jag var inte oroliga. Vi skulle fixa det här. Det började närma sig, räcket blev en brädhög och jag blev räcket. Men vi klarade oss utan några större komplikationer, räcket och jag, lilla lilla jag. Hand i hand tog vi ett stort andetag... Överallt sprang det människor och brädhögen och jag tog oss samman och letade upp det viktigaste. När vi tillslut hittade det viktigaste stapplade vi tillsammans, räcket och jag, ut i solen och log åt varandra. Vi klarade det, lilla lilla jag och räcket, vi hade gjort det, för första gången tillsammans stod vi och tittade ut. Ut på det som skulle bli vårat hem i en veckas tid. Då visste vi inte att vi skulle komma tillbaka några få månader senare och stråla lika mycket som vi gjorde nu.
Jag och räcket tog det första steget ut, ut till en helt annan värld och ut till Paris - städernas stad
Jag och räcket tog det första steget ut, ut till en helt annan värld och ut till Paris - städernas stad
Hard work work
Jag är D.Ö.D verkligen. Har jobbat idag och det var så mycket folk att jag och Sophia knappt hann kissa. Så jäkla stressigt! Tänkte kolla Gudfadern med Ilse men hon och Felicia ska kolla på True Blood och det är inte riktigt en serie jag följer (har inte sett ett avsnitt) så det blir nog hemma kväll för min del med lite popcorn, jumpstreet och sen ska jag och Ida kolla på VMA reprisen, oh yes trogna läsare det blir över mobilen...hoho! Hoppas pappa lagar mat för jag är hungrig. Syster har köpt en ny mobil. En rosa Samsung toutch, den är riktigt rivig, funderar starkt på att byta ut min sophög mot något lite mer glammigt. Det var väl ungefär vad lilla jag har att bjuda på idag
Ska väl hoppa i lite sköna hemma kläder och sen ta mig en sväng till fönen och torka manen.
Smell yah later
Ska väl hoppa i lite sköna hemma kläder och sen ta mig en sväng till fönen och torka manen.
Smell yah later
Ingen guldbok
Jag hittar inte guldboken, jag är lite ledsen faktiskt. Trodde jag hade den på ett "sånt där bra ställe" men icke! Är det någon av mina läsare som är synsk? Eller på annat sätt har det magiska ögat? I så fall kan du väl skicka en liten kommentar så jag kan hitta min bok. Det vore väldigt trevligt att läsa i den.
Natti natti
Nu ska jag kasta mig i sängen med lite Henning Mankell och hoppas att poliserna kommer någonstans i sin utredning. Idag har varit en skön dag. I morgon drar jag till tälje för möte med Lena och sen ska jag och Frida gymma. Jag har redan ångest för jag är inte alls i form. Längtar tillbaka lite till sista "terminen" med fotbollen. Alla hade så sjukt bra kondis så det var därför vi vann, vi sprang skiten ur alla andra. Ja det var tider det.
Kollade på idol på nätet också. Tyckte det var ett trevligt avsnitt. Jag vill verkligen kunna sjunga eller rita så fantastiskt att alla trillar av stolen. Men jag kan inte det. Så det blir inget med det.. Vilket suger. Peyton i One Tree Hill ritar så sjukt bra, jag vill kunna rita som henne. Det vore något mina vänner. Jag har en bild i mitt huvud men jag försöker inte ens få ner den på papper för man skrattar bara. Liksom hur dålig är man inte om man får streckgubbar att se konstiga ut? Ida menade att min talang är att jag får människor att skratta. Men skrattar folk åt mig eller med mig? Det vore lite roligt att veta. Jag och Ida pratade alltså om talanger idag. Det var inte så lätt att komma på något jag är riktigt riktigt bra på, för jag tycker inte att det finns något. Poet är jag inte heller. Det är väl helt enkelt så att jag inte är en så djup person. Men alla kan inte vara esteter heller. Hade en gång en guldig bok med texter i, jag var stolt över den boken. Vissa texter hade jag skrivit själv och andra hade jag hittat. Nu vet jag inte vart den är. Får kanske leta efter den guldiga boken. I den finns de mörkaste tiderna i mitt liv, om man nu kan kalla dem mörka. Det vore spännande att kolla igenom och se hur jag har ändrats. Skiter i Mankell och letar efter den guldiga boken istället!
Puss och godnatt alla som läser <3
Kollade på idol på nätet också. Tyckte det var ett trevligt avsnitt. Jag vill verkligen kunna sjunga eller rita så fantastiskt att alla trillar av stolen. Men jag kan inte det. Så det blir inget med det.. Vilket suger. Peyton i One Tree Hill ritar så sjukt bra, jag vill kunna rita som henne. Det vore något mina vänner. Jag har en bild i mitt huvud men jag försöker inte ens få ner den på papper för man skrattar bara. Liksom hur dålig är man inte om man får streckgubbar att se konstiga ut? Ida menade att min talang är att jag får människor att skratta. Men skrattar folk åt mig eller med mig? Det vore lite roligt att veta. Jag och Ida pratade alltså om talanger idag. Det var inte så lätt att komma på något jag är riktigt riktigt bra på, för jag tycker inte att det finns något. Poet är jag inte heller. Det är väl helt enkelt så att jag inte är en så djup person. Men alla kan inte vara esteter heller. Hade en gång en guldig bok med texter i, jag var stolt över den boken. Vissa texter hade jag skrivit själv och andra hade jag hittat. Nu vet jag inte vart den är. Får kanske leta efter den guldiga boken. I den finns de mörkaste tiderna i mitt liv, om man nu kan kalla dem mörka. Det vore spännande att kolla igenom och se hur jag har ändrats. Skiter i Mankell och letar efter den guldiga boken istället!
Puss och godnatt alla som läser <3
Curves in all the right places
Sitter här och lyssnar på Mika, en rolig kille alltså. Idag är det kallt, inne och ute. Fryser fast jag har min halsduk på mig och tofflor... Inte okej. Har varit ute med hunden idag och inte gjort så mycket annat. Tror jag ska ta mig in på ams:s hemsida och hitta mig en jobbcoach. Åhh. I morgon är det ju öppethus på arbetsförmedlingen som jag måste komma på, jävla Lena. Som sagt, vi är inte ett starkt team. Känner för att baka lite också, det vore roligt. En sockerkaka kanske. Mormor brukar alltid göra så jäkla goda! Har tittat i lite kataloger som vi har fått, H&M, Åhléns, Ellos osv. Jag vill ha pengar så jag kan köpa mig allt fint jag har sett. I morgon är det bio med Ida. Flickan som lekte med elden, jag har höga förväntningar faktiskt. Schillers pappa är ju med så vi får titta och skrika när vi ser honom. Hahaha. På lördag är det jobb som gäller, näst sista gången. Känns ingenting faktiskt. Nästa fredag fyller jag år och det blir antagligen samfirande med Frida som fyllde 4:de men vi har inte pratat så mycket om det så vi får ta oss i kragen och planera!
Nu ska jag nog ta mig en macka och lite varm choklad.
Over and out
Nu ska jag nog ta mig en macka och lite varm choklad.
Over and out
Örongodis
Jag har kollat på dagens idolavsnitt med Ida. Över msn, jadå det är helt rätt. Vi brukar kolla på film över mobilen också. Det fungerar som så att vi sätter på filmen samtidigt och sen skickar vi sms varje sekund om allt som händer. Mycket trevligt faktiskt. Nu sitter jag med Eva Cassidys version av Fields of gold i mina öron. Det är ju Sting som har gjort orginalet men jag tror jag gillar Evas version bättre. Den är hur som helst gudomlig och jag ryser ner till tårna. Likadant med Whitney Houstons One moment in time och I will always love you. Det är worldclass performance om man säger så. Det är helt galet vad tjejen kan. Kalla henne pundare, diva etc men hennes röst kan man inte klaga på. Den är perfekt, fulländad och helt magisk. Från 4. 14 i One moment in time och från 3.40 i I will always love you är jag nära tårar. Skulle jag kunna sjunga hälften så bra som Whitney skulle jag vara stolt över mig själv. Den kvinnan är helt makalös. Välkommen tillbaka Whitney!
http://www.youtube.com/watch?v=ZGwDYBWEDSc Eva Cassidy - Fields of gold
http://www.youtube.com/watch?v=Vld0ZpGHvPU Whitney Houston - I will always love you
http://www.youtube.com/watch?v=tYFHAvULvJ0&feature=related Whitney Houston - One moment in time
Jag tycker faktiskt att alla som läser min blogg ska lyssna och bara känna. Jag lovar att ni kommer rysa. Luta er tillbaka och blunda. Ni kommer känna. Godnatt!
http://www.youtube.com/watch?v=ZGwDYBWEDSc Eva Cassidy - Fields of gold
http://www.youtube.com/watch?v=Vld0ZpGHvPU Whitney Houston - I will always love you
http://www.youtube.com/watch?v=tYFHAvULvJ0&feature=related Whitney Houston - One moment in time
Jag tycker faktiskt att alla som läser min blogg ska lyssna och bara känna. Jag lovar att ni kommer rysa. Luta er tillbaka och blunda. Ni kommer känna. Godnatt!
Fail!
Det blev inget super mario.. Pappa lyckades inte koppla in spelet.. Fan! Spelade lite Midtown madness, ett skit roligt spel som jag och syster spelade rätt mycket för några år sedan. Tyvärr hade vi det inte på skiva så fick ladda ner det. Hittade bara trial versions och får därför bara en liten del av spelet och måste ladda ner/köpa resten. Vilket inte gick så bra. Så jag gav upp. Lyckades spela lite iaf och det var grymt roligt! Fick också ett Herkules infall för några dagar sedan. Ett spel som vi också spelade som slavar. Tråkigt att vi inte heller hade det på skiva utan direkt på datorn. Så det har vi inte heller kvar. För att spela Herkules måste man ha den speciella kontrollen som jag tror vi har slängt... Så det fungerar inte heller. Fan! Det blir till att sitta här och surfa runt lite, sen blir det sängen. Är riktigt trött faktiskt.
Trodde att jag hade fått en inbrottstjuv som sällskap i dag vid lunch. Jag går upp vid 10 varje dag och sen äter jag lunch vid 12 eller så. Idag satte jag mig i min säng och läste lite på min bok, Kinesen av Henning Mankell, när jag hade ätit frukost. Helt plötsligt hör jag att något rör sig uppe och det är inte hunden. Så jag börjar leta efter något som jag kan försvara mig med... Tog Harry Potter och Fenixordern för den är ju tyngst av alla böcker, sen smög jag mig ut och väste på Molly. Men hon kom inte så jag fick panik och föreställde mig hur baby låg drogad i hallen helt hjälplös.. Genast började jag lägga upp en plan för mig själv: Steg 1 - hitta Molly och kolla att hon levde. Steg 2 - leta upp inbrottstjuven och slå ner den jäveln! Eftersom alla sanna hjältar har en reservplan om den första skulle gå åt helvete hade jag såklart det också. Steg 1 - hitta Molly och kolla att hon levde. Steg 2 - lyfta upp henne på min rygg och springa för livet. Eftersom jag gärna tror att jag är James Bond eller Carl Hamilton hade jag stannat och slagits till sista man nere! Eller ja försökt åtmindstånde.
Det visade sig att det var Bella som hade kommit hem, som jag skrev i tidigare inlägg. Där stod jag med Harry i högsta hugg och beredd att slå ner allt som kom i min väg. När jag såg min syster och Molly i köket kände jag mig lite dum och jag tror inte hon såg att jag hade boken i handen, hade blivit lite jobbigt att behöva förklara för mams och paps varför Bella låg på sjukhus med ett jack i skallen.. Hur skulle hennes journal sett ut? Nerslagen med Harry Potter och Fenixorden..
Jag kanske måste sluta vara så dramatisk hela tiden. Äsch! Det är en del av min oemotståndliga charm!
Trodde att jag hade fått en inbrottstjuv som sällskap i dag vid lunch. Jag går upp vid 10 varje dag och sen äter jag lunch vid 12 eller så. Idag satte jag mig i min säng och läste lite på min bok, Kinesen av Henning Mankell, när jag hade ätit frukost. Helt plötsligt hör jag att något rör sig uppe och det är inte hunden. Så jag börjar leta efter något som jag kan försvara mig med... Tog Harry Potter och Fenixordern för den är ju tyngst av alla böcker, sen smög jag mig ut och väste på Molly. Men hon kom inte så jag fick panik och föreställde mig hur baby låg drogad i hallen helt hjälplös.. Genast började jag lägga upp en plan för mig själv: Steg 1 - hitta Molly och kolla att hon levde. Steg 2 - leta upp inbrottstjuven och slå ner den jäveln! Eftersom alla sanna hjältar har en reservplan om den första skulle gå åt helvete hade jag såklart det också. Steg 1 - hitta Molly och kolla att hon levde. Steg 2 - lyfta upp henne på min rygg och springa för livet. Eftersom jag gärna tror att jag är James Bond eller Carl Hamilton hade jag stannat och slagits till sista man nere! Eller ja försökt åtmindstånde.
Det visade sig att det var Bella som hade kommit hem, som jag skrev i tidigare inlägg. Där stod jag med Harry i högsta hugg och beredd att slå ner allt som kom i min väg. När jag såg min syster och Molly i köket kände jag mig lite dum och jag tror inte hon såg att jag hade boken i handen, hade blivit lite jobbigt att behöva förklara för mams och paps varför Bella låg på sjukhus med ett jack i skallen.. Hur skulle hennes journal sett ut? Nerslagen med Harry Potter och Fenixorden..
Jag kanske måste sluta vara så dramatisk hela tiden. Äsch! Det är en del av min oemotståndliga charm!
Kvällen i stort
Jag, pappa och Bella ska nu koppla in pappas Super Mario spel i tv:n och sen ha ett litet maraton. Det var verkligen längesen jag spelade. Men alla i Familjen R är riktiga masters, det är få som klarar oss. Moahaha. 
Smell yah later!
Höst outfit
Idag ser jag ut såhär! Lite slappt och skönt 
kofta: MQ
Leggings: H&M
Halsduk: Monki
Mössa: Monki
och en bättre bild på mössan och halsduken! Gillar färgen på mössan väldigt mycket alltså.
Hej hopp, har ingen rubrik
Fick en skarp tillsägelse av min kära vän Ida. Hon krävde att jag uppdaterade bloggen. Så nu gör jag det. Vet inte riktigt vad jag ska skriva heller... Min syster var hemma när jag skulle käka lunch. Hon hade gjort ett prov och sen fick hon gå. Trevligt med sällskap. Nu har jag duschat, nästan klätt på mig helt och ska sen iväg och lämna lite böcker på bibblan och sen hämta min franska! Är så pepp på att börja lära mig det nu, ska försöka läsa varje dag hade jag tänkt.
Var på sjukhuset och tog bort stygn igår också. Det gjorde inte ont men det var verkligen inte skönt. Sen mötte jag upp Ida vid hötorget och vi gick till kungsan och käkade. Det blev en hel del Paris snack för jag berättade om en fantastisk dröm som jag hade haft. Den var helt magisk, drömmde vidare inatt. Jag har nog aldrig velat något så mycket i mitt liv som efter drömmen i natt. Vid 3 var det dags för arbetsförmedlingen så jag satte mig på tåget och åkte till tälje... Fick vänta i 20 min på Lena, min handledare. När hon tillslut kom insåg jag att det här var en beige människa och att vi inte skulle bli det starkaste teamet som funnits. Jag tycker inte om Lena. Hon började bestämma massa saker och tills fredag ska jag ha valt en jobbcoach, jag vill inte ens ha en jobbcoach. Träffade Frida sen för en fika och lite snack. Mycket trevligt! Vi blev sen opepp på bussen för att ett gäng med mogna ungdomar skulle spela musik på alla mobiler... Alla spelade alltså olika låtar och försökte överrösta varandra hela tiden. Vi blev sjukt irriterade men som vuxna, mogna kvinnor höll vi tyst.
Köpte också en mössa och en halsduk på Monki igår. Mycket snygga måste jag säga! kan lägga upp en bild sen.
Dags att göra sig färdig och ta med hunden upp till bibblan. Borde kanske städa mitt inte så städade rum idag.. Nej tar det i morgon, måste ju ha något att göra på dagarna!
Var på sjukhuset och tog bort stygn igår också. Det gjorde inte ont men det var verkligen inte skönt. Sen mötte jag upp Ida vid hötorget och vi gick till kungsan och käkade. Det blev en hel del Paris snack för jag berättade om en fantastisk dröm som jag hade haft. Den var helt magisk, drömmde vidare inatt. Jag har nog aldrig velat något så mycket i mitt liv som efter drömmen i natt. Vid 3 var det dags för arbetsförmedlingen så jag satte mig på tåget och åkte till tälje... Fick vänta i 20 min på Lena, min handledare. När hon tillslut kom insåg jag att det här var en beige människa och att vi inte skulle bli det starkaste teamet som funnits. Jag tycker inte om Lena. Hon började bestämma massa saker och tills fredag ska jag ha valt en jobbcoach, jag vill inte ens ha en jobbcoach. Träffade Frida sen för en fika och lite snack. Mycket trevligt! Vi blev sen opepp på bussen för att ett gäng med mogna ungdomar skulle spela musik på alla mobiler... Alla spelade alltså olika låtar och försökte överrösta varandra hela tiden. Vi blev sjukt irriterade men som vuxna, mogna kvinnor höll vi tyst.
Köpte också en mössa och en halsduk på Monki igår. Mycket snygga måste jag säga! kan lägga upp en bild sen.
Dags att göra sig färdig och ta med hunden upp till bibblan. Borde kanske städa mitt inte så städade rum idag.. Nej tar det i morgon, måste ju ha något att göra på dagarna!
For one so small, you seem so strong
I will be there. Always
Måndag
Ny vecka, igen. Tiden går så fort. Har drömt om Paris hela dagen, gått och nynnat på trevliga låtar, träffat snygga målare och njutit av livet i fulla drag helt enkelt. Idag har varit en bra dag. Vädret har varit kanon. Det är såhär hösten ska vara, lite kallare är också helt okej, så man kan gå runt med skinnjackan, en gigantisk halsduk och en söt liten mössa. Då är livet allt bra trevligt.
I morgon ska jag och paps åka och ta bort mina stygn, skönt! Då kanske man kan få klia lite försiktigt sen. Just nu håller jag på att bli mer eller mindre galen på mina stygn. Men så är det väl. Har varit utan smink i en vecka och jag bryr mig faktiskt inte. Känns skönt att kunna klia sig överallt utan att vara rädd för att det ska kleta ut. Tror det blir en vända i tälje i morgon, kolla om jag kan hitta lite ansiktsskrubb och ansiktsvatten. Har inte kunnat tvätta ansiktet ordentligt då det har gjort så förbannat ont så i morgon blir det en ordentlig rengöring! Har man ett rent och fint ansikte känner man sig automatiskt fräschare.
Sitter och kollar på lägenheter i Paris nu, det är så roligt att kolla, fantisera och sen bygga upp värsta historien. Jag gillar sånt!
See yah
I morgon ska jag och paps åka och ta bort mina stygn, skönt! Då kanske man kan få klia lite försiktigt sen. Just nu håller jag på att bli mer eller mindre galen på mina stygn. Men så är det väl. Har varit utan smink i en vecka och jag bryr mig faktiskt inte. Känns skönt att kunna klia sig överallt utan att vara rädd för att det ska kleta ut. Tror det blir en vända i tälje i morgon, kolla om jag kan hitta lite ansiktsskrubb och ansiktsvatten. Har inte kunnat tvätta ansiktet ordentligt då det har gjort så förbannat ont så i morgon blir det en ordentlig rengöring! Har man ett rent och fint ansikte känner man sig automatiskt fräschare.
Sitter och kollar på lägenheter i Paris nu, det är så roligt att kolla, fantisera och sen bygga upp värsta historien. Jag gillar sånt!
See yah
Fly baby
Det känns ensamt idag, tomt på något sätt. Jag saknar något att fylla ut en del av Evigheten med. Det vore lättare om jag kunde få ett sms eller två som någon form av bekräftelse på att vi hade det trevligt.
Kräver jag för mycket?
Det ni
Här sitter jag i min grå klänning och funderar på vad jag ska ha på mig i kväll. Drar antagligen till Victor en stund för att se vad det är för folk där. Frida ochjag är också öppna för krogen, men bara vi två känns ju inte så rivigt. Det skulle som vanligt bli sjukt kul men kanske inte på krogen. Så vi får se vart kvällen slutar.
Två av Bellas klasskompisar kom hit när vi satt och käkade, dom ska till p-hagen sen så dom fixar sig här. Kul kanske nu tycker, visst hemskt roligt. Om man sitter osminkad med all skit i ansiktet som jag har och sen luggen som är sexigt delad och står åt alla håll. Stackars tjejer... tycker faktiskt synd om dom. Hoppas Bella kan förklara att jag verkligen inte ser ut så här i vanliga fall.
I går var jag som sakt hos Philoctetes och på tåget hostade jag till lite (har dragit på mig en otrevlig rethosta förstår ni) alla, jag menar ALLA i vagnen kollar surt på mig och hälften flyttar. För att jag kanske har svinis. Liksom hallå, hade jag haft svinis hade de flesta redan blivit smittade även om jag inte hade hostat. Svinis är en överskattad influensa, inte alls farligare än den "gamla". Det roligaste med det här (ja, jag tycker svinis är roligt och jag skrattar lika mycket varje gång jag hör namnet) är alla dessa undersökningar som finns i alla världens tidningar. Igår läste jag LT, tre människor blir utfrågade om dom är rädda för influensan (alla tre svarar nej) i Metro, en hel radda med människor blir frågade om dom är rädda för influensan (nästan alla svarar nej) och sen i City samma sak där. Vad är grejen? Kan alla bara sluta ha en sån överdriven hets! I varje tidning i 4 månader har det funnits något om svinis, frågor, artiklar och fakta. Hade det inte funnits något om svinis hade den här hetsen aldrig blivit. Det är media som har skapat en hysteri utan dess lika i Sverige. För det första: åk inte kollektivt om du är rädd för att smittas, gå inte ens ut om du är rädd för att smittas. För det andra: kolla inte på alla som om dom vore utomjordingar. Alla iaktar varandra för att på något sätt kunna scana av om personen bär på svínis. Lägg av och terra dina medmänniskor! För det tredje: det är vi människor som skapar alla dessa sjukdomar. Alla gamla, nya och eventuella influensor hade inte funnits om inte vi människor hade spridit all vår skit på jorden. Så nu får vi väl stå vårat kasst och bli sjuka i det som vi har skapat. Som man bäddar får man ligga, ser ni.
Over and Out!
Två av Bellas klasskompisar kom hit när vi satt och käkade, dom ska till p-hagen sen så dom fixar sig här. Kul kanske nu tycker, visst hemskt roligt. Om man sitter osminkad med all skit i ansiktet som jag har och sen luggen som är sexigt delad och står åt alla håll. Stackars tjejer... tycker faktiskt synd om dom. Hoppas Bella kan förklara att jag verkligen inte ser ut så här i vanliga fall.
I går var jag som sakt hos Philoctetes och på tåget hostade jag till lite (har dragit på mig en otrevlig rethosta förstår ni) alla, jag menar ALLA i vagnen kollar surt på mig och hälften flyttar. För att jag kanske har svinis. Liksom hallå, hade jag haft svinis hade de flesta redan blivit smittade även om jag inte hade hostat. Svinis är en överskattad influensa, inte alls farligare än den "gamla". Det roligaste med det här (ja, jag tycker svinis är roligt och jag skrattar lika mycket varje gång jag hör namnet) är alla dessa undersökningar som finns i alla världens tidningar. Igår läste jag LT, tre människor blir utfrågade om dom är rädda för influensan (alla tre svarar nej) i Metro, en hel radda med människor blir frågade om dom är rädda för influensan (nästan alla svarar nej) och sen i City samma sak där. Vad är grejen? Kan alla bara sluta ha en sån överdriven hets! I varje tidning i 4 månader har det funnits något om svinis, frågor, artiklar och fakta. Hade det inte funnits något om svinis hade den här hetsen aldrig blivit. Det är media som har skapat en hysteri utan dess lika i Sverige. För det första: åk inte kollektivt om du är rädd för att smittas, gå inte ens ut om du är rädd för att smittas. För det andra: kolla inte på alla som om dom vore utomjordingar. Alla iaktar varandra för att på något sätt kunna scana av om personen bär på svínis. Lägg av och terra dina medmänniskor! För det tredje: det är vi människor som skapar alla dessa sjukdomar. Alla gamla, nya och eventuella influensor hade inte funnits om inte vi människor hade spridit all vår skit på jorden. Så nu får vi väl stå vårat kasst och bli sjuka i det som vi har skapat. Som man bäddar får man ligga, ser ni.
Over and Out!
Vinter?
Lördag idag! Underbart! vaknade i morse av ett pling, jag blev glad. Sen somnade jag om. Har duschat och inte gjort så mycket annat. Tänkte ta mig en promenad tidigare men det var så förbannat kallt att jag gick in igen, inte riktigt okej alltså. Träffade Philoctetes igår, stackarn fick lätt öroninflammation när vi satt och kollade på film. Ska försöka få tag på min kusin och se om det är okej att jag och brudarna dyker upp mot kvällen. Det vore trevligt. I morgon blir det nog höstmarknad ute vid Skilleby, det var typ 45 år sen jag var där sist. Är lite mysigt att gå runt och kolla på saker. Bara det inte är - 80 grader... Kanske ska dra ett avsnitt eller två av jumpstreet för att lätta upp stämningen här. Och jag måste sy mina tjocktjock strupor för dom har gått sönder, undrar om familjen kan tänkas ha något rivigt garn, hmm. Jaja!
Smell yah later
Smell yah later
The real deal
För en stund sen
I: Du kommer bara inse att den äkta varan är så mycket bättre än kopian!
(Idag fick vi reda på något som gjorde ont, verkligen ont i hjärtat. Tiden visar hur det kommer bli, jag hoppas det inte. Hur ska vi annars klara det?)
It's not time to quit. Practice makes you perfect.
Här sitter jag, tänker på det där pipet som inte kom och har förtfarande inte kommit. Inte pipet som jag kräver efter idag har heller kommit. Det kommer säkert inte. Nog med bitterhet.
Ida var lite aggressiv på mig för att jag har försummat min blogg, jag ber om ursäkt för detta trogna läsare. Inte ens när jag ligger på min dödsbädd ska jag glömma att skriva! Jag och Ilse har kollat på Gudfadern idag, en ruskigt bra film med en otroligt bra skådespelar emsamble måste jag säga! Alla var mycket duktiga. Al Pacino var ju sjukt duktig och jag hoppas att Ilse vill se dom andra två med mig snarast. Hon knackade på min dörr vid fem och med sig hade hon en blomma, en bok och massa annat gott. Jag blev så rörd. Tack min vän! Boken var om Jack the Ripper och en av mina favorit filmer med Johnny är From Hell och där spelar han en polis som jagar Jack the Ripper, så jag tror boken kommer vara fin. Har redan läst lite och den verkar bra. Alltid trevligt med bra böcker.
Vill också säga grattis till Ida som efter sin tripp till sjukhuset kunde konstatera (almost) att hon inte har svinis. Lite synd att hon inte fick chansen på en sån stor historiskhändelse! Svinis, visst blir man allt road. Munskydd och grejer hade dom tydligen. För komiskt. Nej nu ska jag inte vara elak, svinis är en allvarlig sjukdom som man inte ska skoja om (???)
Vad annars har hänt? Jo! Jumpstreet säsong 3 damp ner i min brevlåda, YEEES, jag blev sjukt glad. Idag fick jag mitt nya VISA med mitt kort på, otroligt snyggt måste jag säga. Stygnen känns inte bättre, idag gör det väldigt ont när jag blinkar. Hoppas det går över snart. Svullnaden är inte alls så farlig och jag tror faktiskt att jag inte kommer få ett blåmärke, mamma var lite orolig att grannarna skulle anmäla henne och pappa för misshandel, jag däremot, tyckte det lät roligt och skrattade tills jag började gråta (inte för att det var riktigt så roligt utan för det gjorde ont) Idag lyckades jag nysa också, helvete vad det gjorde ont. Men måste man så måste man. Ja annars tror jag inte jag har så mycket mer smaskigt att bjuda på. Som avslut ger jag er denna fina konversation mellan min syster och pappa.
Papp: Jag tror jag har fått svininfluensan
Bella: Pappa...Du är inte ens förkyld
Papp: Men jag känner det på mig
Bella: Härligt, åk till sjukhuset och säg att du känner på dig att du har svinis. Lycka till
Pappa: Jag tror det bryter ut snart
Bella: Well, let me know!
Grattis på födelsedagen
Hemma!
Ja alltså jag kom ju inte hem nu, utan vid 12. Då var det direkt ner till bunkern och sängen. Jisses vad ont jag hade (har). Operationen tog 40 min, det gjorde inte ont men jag kände hur Eva (läkare) sydde och klippte osv, lite läskigt med inte så farligt. Har kollat på Jumpstreet hela eftermiddagen och inte brytt mig alls om att det är fint väder. Har bara koncentrerat mig på följande:
- Penhall och Hanson
- Mina alvedon (är uppe i 9 nu)
- Min vattenflaska
- Mina näsdukar så jag kan torka mig i ögat
- Inte blinka så mycket för det gör in i helvetes ont
- Inte ligga för länge i samma ställning (gör in i helvetes ont)
- Inte skratta, inte hosta och för allt i världen inte nysa.
Hittils har det fungerat bra. Bortsett från att smärtan är sjuk. Kan inte ens tugga ordentligt.. fail! Funderar på att sätta på en film och sjunka ner i sängen, försöka sova eller kolla på Idol. Det blir antagligen film/sova för det är för jobbigt att sitta med huvudet rakt.. ja jag känner mig som en grönsak. Hoppas att svullnaden har gått ner till helgen, vill så gärna följa med ut på krogen! På tisdag ska vi tillbaka och ta bort stygnen, det känns som det kommer göra ont. Gör det ont att ta bort stygn?
Ska undersöka vad familjen har för filmer som man inte har sett 56 gånger.
Stay Fresh!
- Penhall och Hanson
- Mina alvedon (är uppe i 9 nu)
- Min vattenflaska
- Mina näsdukar så jag kan torka mig i ögat
- Inte blinka så mycket för det gör in i helvetes ont
- Inte ligga för länge i samma ställning (gör in i helvetes ont)
- Inte skratta, inte hosta och för allt i världen inte nysa.
Hittils har det fungerat bra. Bortsett från att smärtan är sjuk. Kan inte ens tugga ordentligt.. fail! Funderar på att sätta på en film och sjunka ner i sängen, försöka sova eller kolla på Idol. Det blir antagligen film/sova för det är för jobbigt att sitta med huvudet rakt.. ja jag känner mig som en grönsak. Hoppas att svullnaden har gått ner till helgen, vill så gärna följa med ut på krogen! På tisdag ska vi tillbaka och ta bort stygnen, det känns som det kommer göra ont. Gör det ont att ta bort stygn?
Ska undersöka vad familjen har för filmer som man inte har sett 56 gånger.
Stay Fresh!
St: Eriks, 8.15
Japp, i morgon (eller idag om man ska vara petig) ska jag operera mitt öga, för andra gången i mitt liv. Senast var det för 16 år sen och jag var 3. Fattade ingenting av det som hände, varför mamma och pappa var ledsna, varför alla läkare tittade på den lilla flickan med det blonda, lockiga håret med en blick som var så full av sorg. Jag fattade inte då att jag kunde dött, jag fattar det inte nu heller. Det var ju så länge sen, men fakta är fakta. Jag hade kunnat dö. Nu gjorde jag inte det och det är inget jag hänger upp mig på och ingen annan jag känner heller (tror jag) men i morgon är det dags igen. Det är inget allvarligt utan ett litet snitt och sen lite stygn. Jag tror att det går på en halvtimme, mamma tror på 20 min. Vi får se. Jag borde sova nu, för jag ska gå upp in i helvete tidigt. Men jag är inte trött. Pappa frågade när han kom hem om jag var nervös. Nej svarade jag, jag insåg precis att dom ska skära i mig i morgon. Men nervös är jag inte.
Vill ni höra en hemlis? Nu är jag nervös, som en liten indian. Men det säger jag inte till någon. För det är larvigt att vara nervös över något som händer under lokalbedövning. Vad kan hända, egentligen? Troligen inte så mycket. Men varje gång vi går innanför dom där dörrarna blir jag livrädd, luften kommer liksom inte ner ordentligt i lugnorna utan stannar halvvägs. Jag behöver inte komma dit mer för kontroller. Men när jag behövde det visade jag inte att jag var rädd. Det räckte med att mamma inte hade kunnat sova. Skulle jag också vara rädd skulle det gå åt helvete. Det räckte med att jag sa att det var lugnt, att det inte var någon fara och att dom skulle säga som varje gång. Men varje gång jag satt och väntade på Stefan (läkare) så stannade hjärtat av lite, slagen minskade och fast jag försökte le och verka glad när Stefa hälsade blev jag kall. Tänk om han hittade något, tänk om något var fel, tänk om... Den lilla flickan med blont, lockigt hår kom tillbaka och jag såg på mamma vilken otrolig lättnad det var för henne att han sa att allt såg ut som vanligt. Russinet hade inte växt. Varje gång blev jag lika glad, allt var som vanligt.
Men vad hade hänt om allt inte varit som vanligt? Ja det vet jag inte. Jag hade antagligen sagt jahapp, det var ju inte så bra och sen tagit mammas hand. Hållit den hårt och inom mig viskat förlåt mamma, förlåt för att jag inte fixade det den här gången
Vill ni höra en hemlis? Nu är jag nervös, som en liten indian. Men det säger jag inte till någon. För det är larvigt att vara nervös över något som händer under lokalbedövning. Vad kan hända, egentligen? Troligen inte så mycket. Men varje gång vi går innanför dom där dörrarna blir jag livrädd, luften kommer liksom inte ner ordentligt i lugnorna utan stannar halvvägs. Jag behöver inte komma dit mer för kontroller. Men när jag behövde det visade jag inte att jag var rädd. Det räckte med att mamma inte hade kunnat sova. Skulle jag också vara rädd skulle det gå åt helvete. Det räckte med att jag sa att det var lugnt, att det inte var någon fara och att dom skulle säga som varje gång. Men varje gång jag satt och väntade på Stefan (läkare) så stannade hjärtat av lite, slagen minskade och fast jag försökte le och verka glad när Stefa hälsade blev jag kall. Tänk om han hittade något, tänk om något var fel, tänk om... Den lilla flickan med blont, lockigt hår kom tillbaka och jag såg på mamma vilken otrolig lättnad det var för henne att han sa att allt såg ut som vanligt. Russinet hade inte växt. Varje gång blev jag lika glad, allt var som vanligt.
Men vad hade hänt om allt inte varit som vanligt? Ja det vet jag inte. Jag hade antagligen sagt jahapp, det var ju inte så bra och sen tagit mammas hand. Hållit den hårt och inom mig viskat förlåt mamma, förlåt för att jag inte fixade det den här gången
